Klassrådsprotokoll 19/12 2012

Klassråd 6b 19/12 2012

1.       Mötet öppnas

2.       Dagordningen godkändes

3.       Förra protokollet läses upp

4.       Emilia och Jonathan informerar om elevrådsmötet. (se elevrådsboken)

        5. Ingen information från matråd.

        6. Ingen information från Oscar.

        7.  Inget i ärendelådan.

        8. Beröm: * Aryan berömmer Oscar för att han sa vilken tid vi ska sluta på skolavslutningen.

        * Jakob och Martin berömmer alla som var med i fotbollsturneringen.

        * Ashkan berömmer Edin för att han var en bra målvakt i fotbollsturneringen.

        9. Övrigt: * Edin vill ha en till fotbollsturnering nästa år.

        * Edin och belysningsgruppen frågade Jim om belysningen på Kulan, Jim sa att han skulle kolla.

        10. Mötet avslutas.

Klassrådsprotokoll 12/12

Tanken är att vi framöver ska posta upp våra klassrådsprotokoll här så att ni elever kan kolla inför kommande klassråd samt att ni föräldrar får lite insyn i vad vi tar upp på våra möten.

Klassråd 6b 12/12 2012

1.    1.  Mötet öppnas

2.     2. Dagordningen lästes upp och godkändes

3.      3.Förra protokollet lästes upp

4.      4.Ingen Information från elevråd

5.      5. Ingen information från matråd

6.      Ingen information från Oscar

7.      6.Ärenden från ärendelådan:

7. Edin ville ha nya lampor vid Kulan. William, Ashkan samt Edin blev medlemmar i Edins belysningsgrupp.

* Ashkan tyckte att lärarna klagar på oss när vi har skor fast att de själva har det + tuggummi. Nästan hela klassen tyckte att det var ett problem. Vi pratade om att vi inte heller ska ha skor inomhus, speciellt inte på vintern. Vi för vidare det till elevrådet.

* Edin och Jesper tyckte inte att man ska kunna paxa platser i Bamba. De sa att de blev utkastade av Gula villan en dag. Ingen annan tyckte att det var ett problem. Oscar förklarade att de barnen behöver sitta på samma plats eftersom att de behöver en fast plats för att känna sig trygga.

 * Edin ville att vi ska gå på fler utflykter. Han sa att andra klasser fick gå iväg på saker men att inte vi. Oscar sa att vi ska få gå på utflykter nästa termin.

* Edin ville ha en ny fotboll till klassen. Gabrielle berättade att det är på gång.

* Edin ville ha en ny luftkonditionering i gympasalen. Han tyckte att det var för varmt där inne. Ingen annan tyckte att det var ett problem men de tar med det i Edins belysningsgrupp.

8. Aryan hade inget beröm att ge. Christoffer berömde Linus för att han hjälpte till att leta efter hans vante. Olle tyckte det var coolt att Edin hade lagt så många lappar i ärendelådan. En ny berömgrupp bildades. I den är: Freddie, Martin, Ashkan, Jakob och Aryan med.

9.  Gabrielle tyckte att vi skulle kunna få skåp eftersom det finns plats nere vid skolsköterskan. Oscar trodde dessvärre inte att det skulle spela någon roll vad vi tyckte i den frågan då vi har våra bänkar i klassrummet.

10. Olle tyckte att några lärare tvingar oss att gå ut vid kalla temperaturer, regn osv. Oscar sa att med rätt kläder kan man vara ute men samtidigt så kan det få finnas undantag då man får vara inne.

11. Edin ville att vi skulle få kycklingklubbor i bamba. Nästan alla höll med. Matrådet tar med sig det.

Klassrådet genomfört av: Jonathan He och Emilia

Inför Läxförhör i Historia

Material: Häftet ni blivit tilldelade, utskrivna anteckningar, egna anteckningar.

MÅL

1. Ni kan kort beskriva något om förändringarna i Sveriges styrelseskick från år 1700 till 1900. När var kungamakten stark? När var riksdag och råd starka? Vilka spår av demokrati kan vi finna under dessa århundraden?

Använd de utskrivna anteckningarna, samt egna anteckningar. Tänk även på rollspelen. Är ni kluriga kan ni även använda er av häftet.

2. Ni kan föra enklare resonemang om orsaker och konsekvenser kring förändringarna på den svenska landsbygden under 1700- och 1800-talet. Vad förändrades? Varför? På vilket sätt? Följder?

Använd anteckningarna + frågorna på s.159 som utgångspunkt.

Ni löser målen på bästa sätt ni kan. Använder ni anteckningarna rätt kan ni nå målen utan att använda häftet. Vi ni nå lite högre använder ni häftet för till båda målen.

Lycka till!

Läxa onsdag 5/12

På onsdag ska vi ta en titt på Sveriges handelskontakter med övriga världen under 1700-talet. Det Ostindiska kompaniet spelar här en viss betydelse, ta och kolla runt kring de "vanligaste frågorna" kring detta kompani (se länk nedan). Välj ut en fråga ni tyckte var extra intressant och gör er beredda på att säga något ord om detta.

Ni kan också fundera på rollspelet vi gjorde förra veckan, kan vi lära något av detta tidiga steg mot demokrati? Vad var demokratiskt och vad var inte demokratiskt?




http://www.ostindiska.se/Svar-vanl-fragor/svar-2.htm

Läxa ons 28/11

Läxan tills imorgon var att läsa igenom de anteckningar som ni fick utskrivna till förra onsdagen. Läs igenom mer än en gång och försök att berätta lite om innehållet med anteckningarna som stödord.

Prov Geografi ons 14/7

Material:

* Geografiboken s.213-219, 233-243.
* Anteckningar
* Målpapper
* Stödord

Mål 1

Eleven har kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

Stödfrågor

a) Vad menas egentligen med urberget?

b) Vad är skillnaden på urberget och bergarterna kalksten, skiffer och sandsten?

c) Beskriv sambandet mellan kontinentalplattor – veckning – gravsänkor – bergskedjor –sjöar!

d) Hur gick det till när inlandsisen bredde ut sig?

e) Förklara i stora drag hur landytan påverkades av inlandsisen? Vilka spår kan vi se än idag?

f) När människan slår sig ner för att bruka jorden börjar ett kulturlandskap uppstå – hur gick det till och vad blev följderna?

g) På 1800-talet börjar industrisamhället ta form i Sverige - vilka spår satte detta i kulturlandskapet?

Mål 2

I resonemangen beskriver eleven samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

a) Hur kommer det sig att det blev bördiga jordar efter inlandsisen på vissa ställen och inte på andra? Var finns de mest bördiga svenska jordarna?

c) Vi har pratat om ett speciellt exempel – vårt landskap Västergötland (s.240). Varför har centrala Västergötland blivit ett jordbruksområde, södra landskapet ett industriområde och Göteborg en handelsstad?

d) Vad är det som påverkat att det finns en ansenlig mängd övergivna platser i Sverige? Ge några olika exempel!

Mål 3

Eleven kan även använda geografiska begrepp.

a) Ni kan kort förklara skillnaden mellan naturlandskap och kulturlandskap.

b) Vad handlar vetenskapen geologi om?

c) Vad är skillnaden mellan jordart och jordmån?

d) Vad är förna?

e) Vad är urbanisering?

Stödord sammanställda av 6b

1 F) Stödord.

Svedjebruk (skog minskar)

Plöja

Man kunde försörja mkt mer människor. FÖLJD: Folkmängden ökar. Överskott av varor – marknader, städer.

Träda, växelodling.

Gör djur tama. Dragdjur.

Folk hjälps åt, byar bildas

FÖLJD: Man behöver skydd – någon som bestämmer  - Hövding (adel)– kung – Riken (länder) uppstår.

Långsamma tekniska förändringar.

1 G) Stödord

Skiften  - byar splittras upp. Storgods. Sänkte sjöar (ibland torrlade). Statarlängor

Folkökning (potatis, penicillin)

Arbetslösa och jordlösa flyttar till städer – Städerna växer – urbanisering.

Industrialisering – fabriker växer fram – många nya städer, bruksorter.

Transportbehov – vägar, kanaler, järnvägar, motorvägar.

Miljöförstöring – vatten, mark. Försurning.

2 A) Havsbottnar, inlandsis, mjuka stenarter, moränlera. Skåne, Väsgöta- och Östgötaslätten, (ex Mösseberg, Ålleberg).

2 C) Se s.240!

2 d) Se anteckningar!